Huvudstaden

Har precis läst en blogg som jag skriver tillsammans med Linda, Johanna, Maria och Annalena.

Och vet ni vad?? Jag saknar mina vänner!!
Linda träffar jag rätt ofta, fast lustigt nog kan jag saknar henne som en tok ändå. Det kan liksom komma över mig ibland.. När något nytt händer, när jag står inför nya saker eller männinskor, då vill jag bara ringa Linda och prata med henne! För Linda är..trygg och bekant. Visst, jag vet att det förmodligen låter trist men så är det. Linda och jag "kan" varandra och jag kan alltid vara mig själv med henne.
Sen har vi mina andra tjejer. Annalena bor ju också nära, även om vi träffas ALLDELES för sällan! Men hon finns där. Mina andra fina vänner likaså.. dom finns här, nära och jag kan hälsa på dom när jag vill.

Sen har vi Anne.. jisses vad jag saknar henne! Och idag började jag sakna Johanna och Maria också!! Mina superbönor i Stockholm! Jag skulle ge rätt mycket för att kunna ta flyget ner och hälsa på er! Jag vill jag vill jag vill!

Trots alla mina fina vänner här uppe i lilla Luleå så känns stan bara trist och tråkig just nu! Jag behöver luft! Jag behöver ombyte, nya intryck, nya röster och nya...allt! Tyärr hindra min ekonomi mig just nu.. Jävla ekonomi! Det finns så många hål att fylla just nu så det blir liksom inget över! Men jag vill jag vill jag vill!

Finns det ingen fond för sådana här situationer??

Det börjar bli dags för en resa till huvudstaden. Johanna behöver det.. Jag börjar få svårt att andas i den här ankdammen som Luleå lätt blir.. Och med andnöden stannar hjärnan och hjärtat slår liksom på rutin. Jag hör mig själv sucka av leda och titta ut genom fönstret och drömma mig bort. Jag behöver ladda. Ladda med lite äventyr, ladda med lite möten, fikastunder med mina tjejer och gärna lite hångel! Jag kan väl för sjutton förtjäna lite hångel??! Och i huvudstade bruka J alltid få hångla lite.. en jäkligt hångelvänlig stad och... oj.. nu tappa jag visst tråden??!
Ja, ni hajar va??

Är det nu man ska börja tigga??

Help??